Något om att segla i Norge och om ett stilla hav

Jag seglar i Norge. Men ser mest havet! Längs kusten av sjörapportens poetiska platser, som Jären och Lista, går färden för motor på ett stilla Nordsjön.

Att Nordsjön är så stilla känns som en smekning mot min kind. Jag är ju här själv, och hårt väder utanför Järens rev vid inseglingen till Stavanger hade varit något helt annat. Nu kan jag sitta vid bordet i sittbrunnen och uppdatera blogg medan båten kör mig tryggt tvärs över det annars så farliga och omskrivna Järens rev mot besök hos en gammal vän bland öarna innanför Stavanger. Så ikväll är jag inte ensam. Det ska bli mycket spännande att bli mottagen på en plats.

Hittills har jag bara kommit till platser som är relativt folktomma. Kanske är det ännu för tidigt på säsongen. Igår kväll just innan dimman slöt sig om mig, kom jag till Sirevåg. Det är en fiskehamn, den sista trygga hamnen innan den långa sträckan längs kusten mot Stavanger. Inte en endaste människa i hamnen, bara brummande fabriker, fiskebåtar i rörelse och doften av hav och fiskrens. Inga andra gästande båtar.

Jag lade till längs kajen och klättrade i land på de stora svarta bildäcken som hängde längs kajen. Kom i land redan vid sjutiden för en gångs skull. Vattnet var helt stilla här inne i hamnen, människorna inne någonstans, borta härifrån.

Norr om hamnen finns sandstränder. Denna kväll var inte som andra kvällar – nu fanns tid för mig, för att se och uppleva. Så snart jag beslagit seglen och städat upp och haft lite kontakt med min vän meteorologen, packade jag upp cykeln och gav mig iväg. Att cykla på känn är en trevlig konst. Jag hittade mig fram till en stig som ledde genom strandskogen och ut bland strandgräset. Skymningen och dimman och tystnaden omfamnade mig. Och här fann jag människor bärande på fiskespön eller sittande försjunkna i fiskelinans rörelser över vattnet. Mörka skuggor i skymningen. Här verkar allt handla om fisk. Jag gled runt och flöt in i skymningen med havsdyningarna. Glad att äntligen ha lämnat båten en stund, glad att båten nu är så klar att den inte hela tiden behöver mig. Nu är vi självständiga varelser som tar hand om varandra.

Några saker jag har lagt märke till här är att varje fyr har ett hus vid sidan av sig. Här måste ha funnits många fyrvaktare. Kanske finns fortfarande några, eller så är husen numera exklusiva sommarställen. En annan specialitet är deras utmärkningssystem. Ingenting är särskilt logiskt. Men pekar pricken åt ett håll, då är det ditåt man ska åka, eller på den sidan om sjömärket alltså. Märkena kan se ut på alla möjliga sätt på sjökortet, men i verkligheten är de aldrig vad man tror. Här finns stor kreativitet när det gäller fula och konstiga sjömärken.

Naturen är bullig. Det regnar mycket och det finns mycket grönska, mycket vatten, rännilar färgar bergssidorna. Graniten står stark mot havet. Överallt pepprat med hytter, dvs ganska stora och vräkiga sommarstugor och ombyggda eller nybyggda sjöbodar. Överallt från vattenytan upp till högt på fjällsidorna huserar de, hytterna.

Slutligen har en vän uppmuntrat mig att lägga upp bilder på mig själv också. Det tycker jag är lite läskigt. Men ok. Här kommer några.

Soligt på Jomfruland, första anhalten i Norge

Här från segling genom Kreppa – en kanal vi passerade på väg in till Kragerø.

Allt detta skrivet under det att jag seglar tvärs över Järens rev, ett område som står omnämnt i Norsk Lots och i sjökortet som särskilt farligt för sina enorma vågor. Men det är när det blåser det. Idag är det lugnt. Då är det lite spännande att ta denna genväg.


«

Comments

  1. jonas ekblad
    juni 10th

    Birgitta, Birgitta …
    … jag är imponerad av all din energi.
    Ständiga förflyttningar i halvdant väder.
    Själv hade jag nog stannat i någon håla längst ner på norska huvudet, satt igång värmaren, dragit duntäcket upp till hakan och läst GW Persson på paddan. Allt i väntan på att det ska bli lite ordning på Nordsjöns lågtryck. Bra att du har så kvalificerad weather routing.
    Fair Winds
    jonas_/)

    • Birgitta
      juni 12th

      Jonas, Jonas… jag försöker få till att öppna mitt exemplar av Från hav till hav av Göran Cederström som jag bytte till mig i Malmö. Men det är tji att hinna läsa nåt när vädret är så strålande och man måste passa på att segla. Har ju haft medåka mest hela tiden, aningens stressande att inte få några oväder att kura i. Mest jobbigt har varit att ha lite för svag medvind och lite för knöliga vågor ibland. Men nu ligger jag i Stavanger och kurar, det regnar och jag är trött. Boken ännu oläst. Så många apparater att ladda och uppdatera och vänner att chatta med och blogg att skriva. Kul det också. Och kul att ha kommit ända hit! I går såg jag en lax som hoppade. Hoppas få träffa lite större sjödjur senare.

  2. Tack för dina målande och levande skildringar. Känner mig delaktig i seglingen. Du borde bli författare. Lycka till!

    • Birgitta
      juni 12th

      Tack! Jag vill gärna bli författare. Så klart!

  3. saralisa s
    juni 13th

    Hej! Så härliga direktrapporter från din segling!!! Wow..nu längtar jag till nästa seglingskurs…funderar på RYA kurs en v i Scotland! Önskar dig fortsatt go segling! SaraLisa på väg till jobbet i Sandsborg,Stockholm

  4. Helt underbar läsning!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *